Återigen sitter jag här och funderar på hur jag vill att bloggen ska se ut. Det står helt stilla i skallen, det vore enklare om man bara kunde knäppa med fingrarna så att man få den designen man vill ha och som passar till den man är.
Men det blir väl som vanligt med det här, jag får massa idéer och sen orkar jag inte bry mig om att fixa till allt
Fast det kan vi ju alltid skjuta upp till en annan dag.
Nu är det fan på tiden att jag skriver lite här igen. Gårdagen har spenderats i konstant stress Jag kom hem runt 8, lyckades somna runt 9, och blev väckt i krokarna runt 12. När jag väl har vaknat till liv konstaterar jag ganska snabbt att tiden inte kommer att räcka till för det som ska göras
Men det var bara att bita ihop och sätta igång innan man hade vaknat och blivit som folk.
Disken gick ganska lätt att få ordning på. Lyckades kasta mig i badet och lugna ner mig lite bara för att komma på att jag skulle handla groggvirke. Nu har klockan hunnit bli runt 14 så det började bli lagom jobbigt.
Nåja, ringde en kompis och kollade om jag skulle plocka med henne på vägen, och det skulle jag.
Med henne i luren försöker jag kasta på mig lite kläder och ta mig iväg. Väl nere vid bilen upptäcker jag att jag har glömt plånboken
På väg till henne lyckades jag pricka in rött vid vartenda trafikljus. Efter ett par svordomar senare vad jag hemma hos henne, och resan fortsatte till affären för att inhandla det som behövdes för kvällen.
När vi sätter oss i bilen ser jag att klockan har hunnit blivit 15.
Stressa hem för att hinna äta någonting litet innan man ger sig iväg med bussen som går 16:20.
När vi kom hem så fixade hon till det sista med sig själv och sin mat, vi snackade lite skit och upptäcker att klockan är 16:19.
Det blev ingen panik hos oss då inte, men vi tog oss iväg och lyckades träffa in bussen precis (blev lite spring där på slutet)
När man väl satt på bussen så kunde man äntligen andas ut och försöka bli som folk igen. När man väl satt där och puttrade framåt i bussen kände man att det inte hade blivit många timmar sömn
Vi rullade in på stationen och började traska mot bowlingen.
När jag ställer mig vid banan så ser jag att jag och D ska spela på samma bana vilket resulterade i att det blev tävling på riktigt.
Jag måste erkänna att det såg mörkt ut där ett tag, men det ordnade upp sig mot slutet.
Efter bowlingen var det buffé som gällde, det var riktigt god mat, jag trodde att jag skulle rulla därifrån.
Lite mat och lite öl senare begav vi oss hem hit igen för lite dricka och skitsnack innan vi tog oss ner till Bishops där lite kollegor väntade på oss.
Väl framma blev det en öl och sen satte kacklandet igång på allvar.
Det var fan värre än alla Sveriges pensionärer i samma rum, jag har nog aldrig varit så trött i öronen som jag är just nu.
Men nu ska jag krypa ner i sängen och kolla på en film innan jag ger mig av mot drömmarnas land.
